Börjat träna :-)

I torsdags kväll började jag min kamp mot kilona. Sonen hade åkt med mormor hem till morfar och sov där till midsommarafton. Det var ett prefekt läge att köra första passet. Det blev löpning med maken och lillan i vagnen. Vagnen fick självklart maken springa med jag har nog med mig själv än. Träningen gick över förväntan, 3,6 km på 30 min och jag sprang /joggade hela vägen. Jag kunde till och med prata med maken under tiden vi sprang. Men det kändes att det var längesedan min kropp rörde på sig på det sättet. Det är nog nästan ett år sedan!
Dagarna efter väntade jag mig en del träningsvärk men det kom inte så mycket bara lite i ljumskarna.
Idag körde jag andra passet, intervaller. Jag gav mig ut innan frukost och tog med mig sonen i vagnen. Han fick sitta och titta på och säga start :-)

20kg....

Mellan mina graviditeter lät jag kilona bli lite för många...tråkigt nog!  Mitt sockerberoende fick ta överhand igen... Så tråkigt och jobbigt men men. Nu har jag bestämt mig för att det bara ska få utrymme på helger och kalas.
Jag har 5 kg kvar på gravidkilona efter det vill jag ha bort 20 kg till. Då hamnar jag på en bra vikt för min längd. Mitt mål nu är att komma ner till 90 kg det är 3 kg dit. De senaste tre veckorna har vågen stått stilla på 93 kg det känns lite jobbigt. Men det är inte fy skam att ha 5 kg kvar och Linnéa är bara 2 månader. Det tog längre tid efter Alfred att bli av med kilona. Då brydde jag mig inte så mycket nu har jag ju ett större mål. Denna gången vet jag oxå att amningen tar mycket energi och då blir förväntan högre på att gå ner i vikt.
Såhär det jag ut idag!  Tänker inte visa några bilder utan kläder,det räcker gott såhär just nu.

Inlägg som inte går att publicera...

Jag har i två dagar försökt publicera ett inlägg men utan att lyckas. Jag misstänker att appen inte klarar av att lägga upp bilder tillsammans med inlägget tråkigt nog. Jag får plocka fram datorn och testa med den istället.

Oj oj jag som skulle bli bättre på att blogga...

Ja så skulle det ju bli när jag laddade ner appen för bloggen. Men en viss liten dotter satte stopp för allt som inte har med hem och barn att göra.
Vår underbara dotter Linnéa kom till oss den 6 april. Sedan dess har det varit fullt upp med henne och Alfred som har kommit in i sin första ordentliga trotsperiod. Tänk att ett litet barn kan reta gallfeber på en vuxen person så totalt. Han testar och testar och märker att när jag ammar Linnéa kan jag inte göra något åt det han gör...
Att vara tvåbarnsmamma är inte lätt, det är väldigt jobbigt de första månaderna. Hormoner som ställer till det i huvudet, en bebis som skriker en del och vill ha mamma som napp och en 2,5 åring som är trotsig...det finns trevligare och roligare saker att syssla med. Men samtidigt älskar jag mina två små barn mer än något annat och skulle inte vilja vara utan dem!
Tänk att få följa ett barn från dess början med all utveckling och framsteg som de gör. Att få se när de ser en för första gången och får kontakt och första leendet är obeskrivbart...men blir varm i hela kroppen och kan inte gör annat än att le själv tillbaka :-)

Nu får det bli sängen och förhoppningvis några timmar själv innan Linnéa vaknar och vill äta igen.

Sov gott!